En sagohund har gått ur tiden
Det började när jag var 13-14 år. Jag tjatade på mina föräldrar att få
en egen hund.
Det är väl nästan alla barns högsta önskan, att få en egen hund att krama.
Vi hade sedan tidigare en schäfer och en boxer.
Mina föräldrar tyckte då att en lite hund skulle väl
gå bra, men det måste var en hund
som klarade en smäll från dem stora hundarna.
Vi började läsa om olika raser. Vi fastnade för cairnterrier.
Min mamma hade på hösten -88 en lydnadskurs på brukshundklubben och där gick Inger och
Janne Karlsson med varsin schäfer. Dem hade schäferuppfödning
och även en liten cairnterrieruppfödning. Våren -89 skulle
deras tik Betti Boop ha en kull valpar.
Vi lusläste allt om cairnterrier för jag hade fått ok från mamma och pappa att jag skulle
få en valp när jag fyllde 15 år.
Söndagen den 9 april 1989 kl.13:15 såg Övärdens Good Girl första gången dagens ljus.
Hon var alldeles kolsvart när hon föddes, men när hon torkade såg man lite ljusa hårstrån.
Min önskan var att få den första tiken som föddes och det var Trixie.
Väntan var lång. 8 veckor fick jag vänta innan vi fick hämta hem Trixie.
Jag hade gjort iordning en kartong med en filt som Trixie skulle ligga i när vi åkte hem.
Trixie och jag har genom åren gått lydnadskurser, agilitykurser. Vi har tävlat i båda grenarna
med blandade resultat.
Trixie fick titlarna LP I och LP II.
När vi kom till brukshundklubben första gången för att gå en lydnadskurs fick vi väldigt långa
blickar från folk som äger brukshundar. Dem tyckte väl att jag kom med något skit på snöret.
Trixie och jag gick våra kurser och sedan prövade vi lyckan på tävlingsbanan.
Döm om bruksfolkets förvåning när vi fick ett förstapris i lydnadsklass i på vår andra tävling.
Sedan dess hälsar dem på oss och tycker vi är ganska duktiga.
Agility har vi också prövat på. Där är alla raser välkomna, renrasiga som blandraser.
Vi har inte varit uppe i elitskiktet, men vi har iallafall varit med och Trixie tyckte det var
väldigt roligt.
1993 blev det två långa resor för att tävla agility.
Trixie, Amanda och jag var med i distriktsmästerskapet i agility. Vi bodde då i Uppsala.
Vi fick bra resultat så vi blev uttagna till ungdoms-SM som skulle gå av stapeln i
Falkenberg.
Ett annat år hade vi också bra flyt i agilityn. Trixie vann utmärkelsen årets agilitycairn.
Året var 1996.
Två år tidigare vann hennes dotter Trixie Line´s Active Amanda samma utmärkelse.
Trixie har gjort väldigt mycket i sitt liv. Hon har varit med i reklam för tidningen Månadens
affärer.
Hon har varit med i en ungdomsserie, Storstad som gick på TV för ett antal år sedan.
Trixie har spelat på Stockholms Stadsteater tillsammans med Stefan Ekman, Viveca Seldahl och Marika Lindström.
Vi var även nere i Malmö och hade två föreställningar.
Detta med teater har gått i arv för Trixies dotter, Amanda var med i
Trollkarlen från Oz på Göta Lejon tillsammans med bl.a Pernilla Wahlgren och Lizette Pålsson.
Utställning har inte varit Trixies starkaste sida. Trixie är ingen vacker hund utställningsmässigt, men
VÄRLDENS VACKRASTE i mina ögon och VÄRLDENS BÄSTA VÄN!!!
Trixie blev 14 år, 10 månader och 3 veckor gammal.
Tisdagen den 2 mars 2004 var vi tvungna att ta bort henne.
Det är det svåraste, jobbigaste beslutet jag har tagit i hela mitt liv, men det bästa för henne.
Trixie lever kvar i mitt minne och i hennes dotter Amanda och barnbarn, barnbarnsbarn och
barnbarnsbarnbarn.
Jag tänker på dig Trixie. Tack för alla glada stunder vi har haft tillsammans.
KRAM din matte Annika Redner
|